Det här är det enda operahus där man måste baka pepparkakshus och steppa säger sopranen Anna-Maria Krawe med händerna i pepparkaksdegen. Anna-Maria Krawe ingår tillsammans med Ole Aleksander Bang, Christer Nerfont, Cecilie Nerfont Thorgersen och Anton Ljungqvist i Wermland operas hemmalag medan Rachel Goodwin, Philip Jalmelid och Tuva B. Larsen bjudits in som förstärkning till årets upplaga av Stjärnorna i baren som har tillägget gnistrar igen.
De sistnämnda, Philip Jalmelid och Tuva B. Larsen, fick för halvannan månad sedan äran att förgylla riksdagens högtidliga öppnande och framöver - under november och december - ska de gnistra i Karlstad Teater. Annars har de på senare år varit upptagna av musikalen Så som i himmelen där de gjorde rollerna som Daniel och Lena.
Så som i himmelen, musikalen alltså, hade urpremiär i september 2018, och från den tog Jalmelid och Larsen med sig sången På grund av dig, komponerad av Fredrik Kempe, medan Gabriellas sång fanns med redan i filmen från 2004. Men en sådan dunderhit fick förstås plats även i musikalen.
Stjärnorna i baren är ett mycket lyckat koncept som introducerades 2019 och tanken var att en show i juletid skulle presenteras även följande år. Men det satte pandemin stopp för och därför dröjde det till 29 oktober i år innan Stjärnorna gavs tillfälle att åter gnistra i baren. Det står nämligen ett par bardiskar nedanför scenkanten och dessa ska användas eftersom minglet före och i pausen är del av konceptet. Det blir avspänt samtidigt som det krymper avståndet mellan scen och salong.
Den avgående operachefen Ole Wiggo Bang står för idé och regi och leder premiärkvällen orkestern från dirigentpulten. Han är inledningsvis, som alla i ensemblen, ledigt klädd eftersom det inte skulle bli någon föreställning denna kväll. Om man ska tro Anton Ljungqvist som är först ut på scen och yrvaket undrar vem som släppt in publiken. Och i samma anda fortskrider första akten medan alla klär upp sig i glittrande fordral till andra akten som genomförs som en kavalkad av musikaliska pärlor hämtade från opera och musikal kompletterade med några julsånger. Men, har det sagts, det ska bli fler julsånger närmare julen och därför fick publiken inte höra O helga natt som Ole Aleksander Bang framförde premiäråret och applådåskan som följde höll på att riva huset. Denna kväll har Ole Aleksander Bang några tenorarior, bland andra Nessun dorma, på sin lott men annars ligger tonvikten på låtar från musikalernas värld.
Christer Nerfont berättar i andra akten att Verdis opera La traviata från 1853 fick en sentida efterföljare i Baz Luhrmanns film Moulin Rouge! från 2001. På samma sätt som Puccinis La bohème inspirerade Jonathan Larsons Rent som för övrigt dök upp som en fråga i det quiz som genomfördes under första akten. Det skojades även om de olika röstfackens karaktärer. Tenoren är ofta en kortvuxen man med stort ego, säger Anna-Maria Krawe och tillägger omgående: Men inte här. Och om sopranen hette det att hon ofta är ljuv och vän och flirtar med tenoren, älskar barytonen men går hem med dirigenten och även det kan - som pepparkaksbak och stepp - vara kännetecknande för detta operahus.
Mellansnacket är under första akten uppsluppet men det finns även plats för bitande ironi. Som när Christer Nerfont påminner om förslaget att den som vill bli svensk medborgare ska prata och skriva perfekt svenska varpå Cecilie Thorgersen svarar på fryntlig norska medan Rachel Goodwin talar engelska. Denna kakofoni övergår i försöken att lära ut hur den spanska räven ska uttalas och från professor Higgins är man plötsligt hos Frödings Dumt fôlk och raden å i åa ä e ö.
Det dröjer ett tag innan Philip Jalmelid tar plats på scenen och han gör det som Javert från Les Misérables medan Tuva B. Larsen får presentera sig med Gabriellas sång.
Anton Ljungqvist sjunger Du är min hela värld och i O sole mio får han hjälp av Ole Aleksander Bang. Over the Rainbow från Trollkarlen från Oz framförs medan sextiotalshiten Ain't No Mountain High Enough med hela ensemblen sätter punkt för första akten.
I den andra akten glittrar kvinnornas fordral ikapp med snöstjärnorna i taket och de smakfullt ljussatta stavarna medan herrarnas outfit, enligt Christer Nerfont, passar in på golvet. Det är snyggt och elegant. Tjusiga dansinslag, koreograferade av Rachel Goodwin, kompletterar. Men det är först och främst sångkonst på hög nivå, understödd av en vass orkester på gott spelhumör.
Marilyn Monroes Diamonds Are A Girl s Best Friend med inslag från Madonnas Material Girl kommer från Baz Luhrmanns film, Vivaldi ledsagad av rytmisk handklappning och koloraturer, en nypa tango, An der schönen blauen Donau, Anthem från Chess, You Raise Me Up och julsånger som Christmas in Killarney, Rockin' Around the Christmas Tree och The Most Wonderful Day of the Year ingår i detta luxuösa showpaket. Det är fett och pampigt där det ska vara pampigt och skirt och stämningsfullt där så krävs.
Så visst gnistrar det om dessa Stjärnor i baren.
Benny Abrahamsson
コメント